Kantareller!

Åh vad jag önskar att jag kunde förmedal dofter via bloggen nu! Då hade era munnar vattnats av den underbara doften av nystekta kantareller.
Jag hittade tillräckligt till två svampmackor, en till mig och en till maken (men det är bäst att han skyndar sig hit och äter upp den nu annars sätter jag nog tänderna i hans också!)
Jag vilse när jag plockade dom, men det var det värt (det slutade ju väl, jag är ju hemma nu).
Jag gick helt själv i skogen, så himla rogivande och skönt (tills jag gick vilse då alltså). Jag tror nog mamma var med på ett hörn. Hon älskade att plocka akntareller och släpade ofta med mig och mina syskon ut i skogen. Jag brukade inte tycka det var så roligt, det tog ju sån tid! Hade inte så bra tålamod då, nu är det något bättre. Mamma brukade säga att när jag med klagande hög röst sa: Kan vi gååå heeeem nuuuuu???!!! Här finns ju ignen svamp! Då var det bara att titta vid mina fötter så kunde man ge sig på att jag stod i värsta brandgula skogen av kantareller.